tisdag 29 april 2008

Taco de Lux special

Vi har väl fantasin för att vi ska kunna tänka nytt och kanske göra något vi aldrig gjort förut?
After school idag gick jag in på kära Konsum vid Slussen för att handla lite ditt o datt. Jag kände ett grymt sug efter något fett, salt, gott... Ja, något riktigt smarrigt helt enkelt. Jag kunde trycka i mej en stor pizza, en fet hamburgare eller en Marabou-chokladis. I mitt huvud bestämde jag mej ändå för tacos. Just dessa salta nachos skulle sitta fint.

På bussen (som varar i hela 7 min) var jag såå nära på att öppna nachospåsen o bara häva i mej. Orkade inte vänta hela dryga vägen hem. Men tålamodet, som Gud har gett mej (eller inte), hjälpte mej att hålla ut. Tillsammans med kassarna fulla av grönsaker, creme fraiche, maxer o gojs tog jag mej hem den nya vägen. Vi har nytänkande här, o går yttervägen numera (bra för dej o veta kanske, intressant!).
Du skulle bara veta som jag såg fram emot min taco de lux-tallrik. Dreglet rann almost, o jag såg mej själv njuta på balkongen.

Men, nu kommer menet. Ingen köttfärs fanns hemma. Till min stora förfäran var frysen tom på sånt, o istället hittade jag djupfrysta ärtor, Ben & Jerry-glass, hönökaka.... Hur gott är det med tacokrydda liksom??
Ooooooooooo!! Ett irritationsmoln sänkte sig över mej. Varför går allt emot mej? Just mej??Why God, why??

Men fattade att jag fortfarande kunde äta mina nachoschips. Dem fanns ju! Snabbt vände min förargelse o jag fann Findus-köttbullarna i frysen. Dem stektes upp, delades o lades upp som köttfärs på tallriken. O fyy va gott det va!!! Mumma!! En ny variant där ja.
Så middagen förvandlades till en glädjens stund. Hur bra som helst!

(det här låter som en Psalm ju. Klagan förvandlas till glädje. Ni kan kalla mej för den nya David om ni vill)

Jag har beslutat!

Kl 13.43 idag skrev jag på ett kontrakt för att hyra studentlägenheten jag kikade på igår.
Nu är det beslutat. Jag har alltid himla svårt för att göra beslut. Tänker fram o tillbaka, för- o nackdelar och så vidare. Men det här verkar ändå vara ett vettigt beslut. Kanske det bästa tänkbara just nu.
Så den 16 juni har jag ny adress. Där kan jag sen hänga så länge jag pluggar. Gött att veta att man inte behöver flytta inom en viss kort tid. Flytt är egentligen sånt som jag är rätt van vid. Vet att folk har sagt till min familj att vår adress bör skrivas med blyerts i adressboken, för att den ständigt är föränderlig. Lite zigenarliv helt enkelt... Men livet måste ju förändras då o då, annars blir det ju tråkigt ;)
Men som sagt, nu vet jag vart jag ska ta vägen. Säger bara: skönt!

Nu väntar 5 dagars ledighet för mej. Inget pluggande. Bara njuta o leva lita. Härligt!!

måndag 28 april 2008

Tala är silver, tiga är guld...

...men om man ändå kunde lyssna....

Jag o min roomie ska ju snart ut ur denna lya. Alldeles för snart skulle jag säga. Stortrivs här. Gillar, eller menar älskar den inglasade balkongen (läs solen), stiliga köket, kyliga sovrummet, den fläckiga soffan o framför allt väggarna med alla snygga fotona ;)
Men eftersom flytten närmar sig, tänker den här männskan på sitt nästa boende. O idag var en dag då jag fick titta in i en studentlägenhet som jag kan få hyra näst om jag så önskar. Det stället ligger supernära oss, egentligen bara över gatan o lite snett. Vi traskar förbi där när vi går o tränar. Så vet precis var deras sopsortering ligger.
Filippa hängde på för att kontrollera stället. Tänkte att det e himla smart o va två istället för en. Ja, ni fattar! Hon fråga mej om hon kunde gå ner i mjukisbrallor. Jag svara att det e lungan, jag skäms inte. När vi sedan stod nere på gården märkte jag att Fillay stod i träskor o såg ut som värsta bonnafrun. hehehe ja, jag skäms inte! Här ska vi iväg o kolla min kommande lägenhet o verka respektabla o sånt mot nuvarande boende-männskan. Ja, man kan göra bra eller bättre val av fotbonader... (eller helt kassa) Men jag låtsades som om det regna...
På vår väg mot studenbostaden berättade jag i detalj för Fillay vad vi skulle titta på. Hur viktigt det va att vi kikade på lägenhetsstorleken, fräschheten, pentrit osv osv. Jag pratade på kanske i 5 min. Helt plötsligt känner jag en arm runt mina axlar. Min roomie har något att säga mej..: Jo, Linda, kan du ta allt det där från början. Jag har inte lyssnat...
Jag önska jag kunde säga att detta var första gången. Men gång på gång får denna vän (e även min facebookvän) kortslutning o lägger av att lyssna. Det räcker med att en buss kör förbi o hon börjar räkna ut hur många resenärer som sitter på bussens säten, istället för att höra på sin medkompis. Eller hur många brev finns i brevlådan vi just strosa förbi... Jag kan kalla detta för "vägbeskrivningsfenomen", för om du börjar förklara något för ms Hagel, så e jag inte helt hundra på om hon kan ta in det. Försök du. O ge mej tips hur jag kan göra för att väcka intresse hos min vänninna. Tack för din hjälp!

lördag 26 april 2008

Premiärkväll i grillning








Jag har det bra!

Kan man vara en mer lyckosam människa än det man är??
De senaste dagarna har jag befunnit mej på supersnygga platser. Hängt vid massa vatten. Suttit i en skön park o chillat. Ätit favvofalafel vid en utsikt utan dess like: Stockholm med dess Statshus. O bara fattat hur fint allting egentligen är. Jag kan bli helt begeistrad över allt det vackra som finns. Vatten e jag nog riktigt svag för. Its najs!
Något annat som bara gör att det bubblar inom mej är för alla de vänner som jag får ha. Hur gött är inte det?? Ibland tar vi varandra för givna, o glömmer bort att visa hur skön den andra männskan är. Jag e i allafall himla lycklig för folket jag har runtomkring mej, som jag bara kan hänga med, ibland säga något riktigt vettigt till o ibland bara något helt onödigt (men ändå inte;)).

Igår var det även en skön grej som hände...
Jag befann mej på knytispicnic med klassisarna i en stoor park. På vägen dit latja vi runt med en boll. När vi kom fram till the place där vi skulle intaga maten o bara vara, märkte klassisen min att hennes tele var borta. Hon hade tappat den o började leta som bara den i området. Det va då inte bara 1 kvadratmeter gräs, utan typ..... massa. Efter ett tag hängde jag på o började leta. Vi gick runt, försökte tänka strategiskt... Var hade vi gått exakt?? osv osv Under min letstund börja jag prata med Gud om det här. Min klassis är ju ensamstående mamma o behöver verkligen den här telefonen. Det är ju dyrt o köpa nytt! Samtidigt så vet jag att Gud vet vart den är, o jag ber om hjälp. Pliiiiis, låt oss hitta den!! Efter en halvtimmes letande eller nåt börjar jag känna att nä, nu lever inte hoppet längre. Nån har snott den, o det e dags o spärra abonnemanget. Det kommer vi fram till. När vi har någon meter kvar på sökområdet ser jag ngt rött ligga på marken... Nää, du skojar!! Där är den. Det är din Tulay utbrister jag. Jaaaaaaa!! Vilken glädje!! Halleluuulijaa (skriker jag inte riktigt ut, men nästan). Till de andra berättar jag att jag fuska o bad lite om hjälp. Dem säger att de har lite svårt o tro. Men medger att det måste va en himla stor trygghet att kunna vända sig till nån som har mer koll på grejer, än jag har. Jes, så e det. Helt klart. Det gör mej bara en ännu mer gladig männska.

torsdag 24 april 2008

Brun, o brunare

Nu när jag i aftonens ljus kikar på mina händer, ser jag att dessa har olika nyanser. Den ena e lite brun medan den andre har en mörkare variant. Tidigare trodde jag att den ena handen var skitig. Men måste säga, att efter massa tvättande, så är det solen som har gjort sitt.
Idag har jag nämligen haft en riktigt skön utedag. Jes, vart ute sen lunch. Tack o lov har solen skinit från blå himmel o jag har bara tagit emot. Jag o mina klassisar har hängt i Rålambshovsparken med knytispicnic hela eftermiddan. Hur härligt är inte det så säg?? Att ha massa gott o äta. Grilla lite. Leka lite. Kubb-spela lite. Kela med hund lite. O sånt. Nu kan jag känna på mina läppar att solen även varit där. Men vad gör det. Jag älskar ju den!
Efter denna sköna eftermiddag, var det dags för glasstest. Säger bara: kul! Vi samlades på Valhallavägens glass-ställe o köpte in varsin kula. Sedan skulle det provsmakas. Min glass: Tiramisun, kom på sjätte plats, av sju. Hur kan det gå?? Vinnaren blev iallafall den danska äppelpajsglassen o det är precis vad den är. Nr 1!! Däremot inhandlade Filippa lakritsglass som smakade hostmedicin. Albin valde en sort som stack i halsen, o Beckis en med massa gojs i. Ja, hur ska detta sluta?? Arvids var iallafall något att hänga i julgranen. Champangesorbet, ja det luktar lyx o najs var det! Men allt detta är ju egentligen bara en fis i rymden, när det viktiga är att ha trevligt. Det viktiga är ju inte att vinna. Men däremot står det nu två vinster till Wilnerson och en till mej. Nästa testgång, ja, då blir det seger för mej. Det ser jag fram emot!

Måste bara få sagt detta

Jo, ofta blir det heta snack om vissa ämnen. För några månader sen handlade det om mitt o Filippas Pepsi Max-intag. E det verkligen bra? Ska ni inte tänka över det? osv osv Nästa ämne var bloggandet. Vad ska den handla om? Ska man berätta allt? osv igen Nuförtiden, vet både du o jag att en stund om dan läggs till fäjsan, även kallad Facebook. Denna nätsida där man träffar både gamla o nyfunna vänner. Kommunikationen blir himla smidig o man kan säga hej bara så där. Man lägger in kul bilder på sånt som händer i livet o taggar en o annan. Det som skrivs på wallen läses ofta av mer än de två som kommunicerar, man har ju svårt att låta bli. På statusen delar man med sig av stundens händelse. O ofta blir man bara så himla glad över vad nån skriver o det höjer lite ens vardag. Kan till o med bli en guldkant.
Det har slått mej hur härligt det vore att börja grilla med vänner o ovänner ;) Det är ju härligt varmt o skönt nu. Grillukten är ju bara bäst. På något sätt väcker den liv o lust!! (o salivet rinner). I vilket fall så skapade jag ett event på fäjsan om just detta. Varför inte komma över till oss imorn o ha skön gemenskap. Att plita ner några rader o skicka iväg inbjudningar är ju så himla lätt (har Gud skapat denna sida??), o riktigt kul o hosta (okej, inte hosta, utan hosta) tycker jag =) Men ikväll togs detta upp, att man kan känna sig utanför om man ser att alla andra får en inbjudan men inte jag. Man kan ju se vad alla andra gör, på just den sidan. O när jag tänkte på det, så e det verkligen sant, att den känslan kan infinna sig. Lite av det upplevde jag igår, om jag nu ska vara helt ärlig, o det ska jag va hehe Då va det glass-stund som gällde i stan, o jag va muntligt tillsagd att jag kunde komma, men inte på inbjudningslistan. Okej, detta e bara en liten, liiiiiiten sak. O jag e inte bitter ;) Men ville bara säga, att allt som inbjuds till (även tjejkvällar, som iförsig inte e min favorit) är alla inbjudna till. Är du på nån lista eller inte så känn dej som världens mest välkomna männska, ja det är mina ord denna kväll hehe kände bara att va tvungen o få ur mej detta. Kanske bullshit, men ändå så braaa. God afton vänner! Nu ska här drickas maxer. Hade ju för sketan glömt att det låg i frysen. Vilken överraskning. Som Kinder.

Filippa äter kaviarknäckisar. Luktar pekka!!

onsdag 23 april 2008

Laktosfria pannkakor

Ja, dem smakar inte piss, utan rent av gott.
Igår bjöds det på pannkakor, sylt, socker, grädde o chokladpudding hos Samme (Samme är Emmes bror. Emme är Filippas pojkvän. Filippa är min roomie. Jag är Linda)
Hur länge som helst hade jag o Filippa längtat o väntat på detta tillfälle. Äntligen damp inbjudningen ner i brevlådan (okej, inte i pappersform, utan mer som ett mess fr Filippa att det var okej att komma över till Samme. Han kunde.) Utanför hans port kunde Statshuset skådas. Vilket ställe!! Jag erbjöd direkt att jag då o då kunde vattna Sammes platsblommor, eftersom han e en berest man. Alla blommor behöver kärlek o omvårdnad, oavsett typ. Vi får väl se om jag blir anställd!
Kvällen firades i sällskap av mej själv, Filippa, Emme (=Emanuel), Samme o Anton. Vi käkade, skrattade lite då o då, spelade wii bowling (Jag vann!), o hängde i soffan.
Efter nån timmes språkande tog de manliga männskorna upp sitt gamla artistliv. Jag frågade om de nångång spelat in en skiva (trodde knappast det). Efter en sekund, eller två, inte mycket mer iallafall, tog Anton fram sin slimmade dator o spelade upp några låtar. O vet ni vad?? En av låtarna va skitbekant för mej. Jag hade ju hört den hur många gånger som helst. Kunde ju digga med. Den va ju min favorit i min ungdom (lite överdrivet, men nästan sant). Jag har trott att låten va typ Third Days eller nåt. Men tro eller inte, det e dessa mina vänner som har skrivit o spelat in den. Hahah där satt jag med fd kändisar haha (eller nåt). Kul, kul!
Annars funderar vi fortfarande över när Samme ljuger för oss, o när han egentligen pratar sanning. Om du vet svaret, så lovar jag ge dej värsta priset. En Linda-kram kanske. Han påstår att jag lyssnar bara när jag vill, o pratar helst själv o gillar min egen röst. Han verkar ha helt rätt hehe
Allting har sitt slut. Även denna pannkaksfest. Kollektivt åkte jag, Fillay o Emme hem. Innan det drog jag ner nån tavla från väggen o drack ur glaset. Skål & tack!

Jag o min sovplats

Nu ska det egentligen sovas, verkligen hög tid för det... Men måste bara skriva ner lite tankar, grejer som "hänger" i huvet liksom...
Jag o roomien va iväg o träna idag. På vägen dit gick vi förbi studentlägenheterna som finns i området, som jag även har lagt in bo-önskemål om. Vi gick där o filosoferade om hur det vore att bo där. Att det nog vore himla bra. Gott läge, nära träning, vänner o sånt. Men jag sa sen att hur i hela friden ska det gå att bo själv, att inte hänga med den bästa roomien mer?! Hur ska jag klara det?? När det inte finns någon som diskar efter mej, bär mina sminkgrejer, örhängen mm till bussen för att jag inte hinner klä på mej hemma, har hand om nycklarna (jag har då aldrig hemnycklar med mej), ger mej goda råd i livet; allt från killgrejer till hur naglar ska målas, bär träningsryggan så jag har ryggen fri, dokumenterar mitt liv (vi har som sagt något foto på oss själva på väggar o i datorer) Ja, allt detta grubbla jag över. Kan jag överleva?? Men avbröts i mina tankar då vi gick in på aerobicpasset, o körde loss till nån låt med värsta basen. Vilket tryck till vår snygga koregrafi. På hemvägen började Filippa helt plötsligt tala (haha precis som om hon inte brukar det). Hon försökte komma på massa saker jag kunde göra när jag bodde själv, som att gå naken, o.... ja vad det nu va fler för grejer hon sa... Men kom samtidigt på att allt det där gör jag ju redan... Ja, mkt stöd fick man inte där inte. Vi får väl helt enkelt se i juni hur det går. Lär återkomma ;)
Men jag har kommit på en sak iallafall, o det e att vart jag än bor, så ska jag göra det hemmigt för mej. Ska ha det trivsamt o gött!!! Jää!

tisdag 22 april 2008

Världens bästa samtal!

Vilken tur att jag äger en telefon!! (trots att den fått sig en tur i the toilett, så funkar den alltså. Jes!) För preciiiis ringde min bästa brorsdotter Ella-Bella Lingonkälla, som e hela 2 år o 4 månader. Det var hennes premiärsamtal till mej. Vi bor ju inte i riktigt i samma stad, vilket gör att vi inte ses så där himla ofta. Men när vi gör det, då är det ingenting som kan stoppa oss. Men iallafall, tre saker ville hon ha sagt till mej idag:

- Hon åt pannkakor (jag trodde däremot att hon mena pepparkakor. Svårt o fatta allt alltid)

- Hon ville ha banan.

- Hon tittade på Lejonkungen (det hörde mitt sköna öra)

Härligt att hon måste ringa sin faster o säga vad hon sysslar med. Lööööv it!!! Jäää!!

Sommarn är här...

... eller det kanske heter våren?!
Ett gott tecken på det är att denna männskan, även kallad Linda Sirviö, tog cykeln till skolan idag. Skippade alltså buss o tunnelbana i hektisk trafik o låste istället upp cykeln, dammade av sadeln och började trampa mot Slussen, förbi Statshuset och parkerade vid Lärarhögskolan. Lite blöt om ryggen satte jag mej i skolbänken och andades ut. Måste säga att det var en ljuvlig känsla att ta sig till skolan av egen kraft, eller cykelkraft. Dessvärre saknade cykelns hjul massa luft och det va en kamp att ta varje trampsteg. Cyklist efter cyklist cyklade förbi mej (finns det ngt mer modlöst så säg??) och jag började starkt betvivla min kondition. Väl på hemvägen hittade jag en cykelaffär med en rejäl pump utanför. Tack gode Gud för denna slang!! Nu gick det som en dans att cykla hem o till o med uppför. Blev heller inte omkörd. Jes!

Har precis kollat in en studentlägenhet här i krokarna. Kanske där jag kommer sätta mina bopålar så småningom. Will see helt enkelt!! Schpännande!!

söndag 20 april 2008

Kändis på kuppen

Jaha, då blev man kändis trots att man medvetet inte suktat efter det.... http://www.svenskafans.com/fotboll/bois/artikel.asp?id=232245
En BOIS-match är alltså inget att förakta!

torsdag 17 april 2008

Landskrona Bois, tjallalllallalalaaa!!

Denna kväll var precis som dagen i alperna.
Jag o Filippa o Erkki, som vår finske vän hette, åkte loss i backarna i Schweiz en underbar aprildag (eller så var det mars) förra året. Utsikten var magnifik, o vi funderade över hur denna dag för evigt skulle etsas fast i våra sinnen. Det va ju så sjuuukt fint överallt. Vilka alpberg o vilken vit snö. För vit var den.

Nu är det så att jag har svårt att beskriva kvällens händelse i ord, den måste upplevas. Så om denna bloggrej blir kort, så vet du varför.
Under dagens eftermiddag hade jag äran att fika o tjattra hos the crossnetpeople. Dem hänger ju bara på ett cykelavstånd från vårt hem. Jäj! När jag sedan andfådd kom hem kände jag en tristess komma över mej. Hur skulle denna dag sluta?? Kvällens plan var att vi skulle ta oss till Nautilus Hammarby Sjöstad o köra träning i form av spinning. O det e ju kul. Nån gång.
Under mina funderingar utbrast Filippa Hagel:
"Det e ju BOIS:a match i stan idag. Hur långt är det till Grimsta IP??" http://www.sl.se/ är ju en säker källa, o vi (datorn) kom på att om vi skulle sticka om en kvart skulle vi hinna till start. Sagt o gjort. På med kläderna o uut!!
Kanske ska säga att det då är LANDSKRONA Bois vi talar om. Alltså hemmalaget från Skåne!! Skåne i vårt hjärta!

Efter nån timmes resa hittade vi fram till IP:n o en boisarklack. Snacka om att dialekten ledde oss till rätt klack. Ingen tar fel på om det är en skåning eller inte. Först kände jag mej som en skådis, som försökte tala skånska (jag menar man kan ju inte tala stockholmska i en skånsk klack). Men efter ett tag så var jag ett med det. Det var jag. Jag, Linda Sirviö, en äkta skåning.

Vilken härlig känsla att stå o heja fram Boisar-laget. Laget framför alla andra. Vi var som en stor familj som bara älskade vårt lag. Sjöng för fulla muggar o klappade snyggt i takt, ibland i allafall. Det var ju då jag o Filippa o massa gubbar. Men vad gör det?? Vi älskar ju Landskrona BOIS!! En stund startade jag o Fillay till o med klacken o alla bara sjöng på. Jäää!!! Vilken impact, redan på vår första bortamatch hehe
Nu har vi skrivit in oss på nån lista. Vet inte riktigt vad det var. Men kriterierna var att vi hejar på Bois o inte sviker dem typ. Självfallet svarade vi JA på det. Så den 6 maj väntar match i Uppsala. Dit ska vi!!
Seger blev det förstås till Landskrona. Brommapojkarna fick stryk med 3-2. Mohahahah!!
Höjdpunkten var när vi i slutet av matchen ställde oss vid staketet. Alla spelare kom fram o tackade oss o tog oss i hand. Wau!! Dem såg oss i ögonen o var såå tacksamma över att vi var där! (tror jag starkt på iallafall) Om det va nåt jag då kände, så var det att jag blev sedd. O LA:s målvakt, jaaa....vilken heting.
Vilken afton!! Säger bara: tack för en god match! O jes, känner mina tår igen.

Hemmafruarna

Igår va tempen här hemma massa mer än mänskligt. Ugnen stod på i timmar, då hönökakor, havrefrallor o kladdkaksmuffins bakades, samt köttfärssås o pasta tillagades. Säger bara Grattis till dej Emanuel som får en riktig hemmafru nu. Hon kan. Kan ju redan nu congrats min blivande man, vem du nu är, som får mej. För om det e nåt jag kan, så e det att ta ut brödet från ugnen. Det kan jag.

onsdag 16 april 2008

Jag är en omvänd skit

Jaa, vilken kväll!!!
Här e man helt salig över HV:s seger. Vilken utklassning. Vilket spel. Dem bara plockar Linköpingsspelarna. Bara så där. Mål efter mål dräller in. Första perioden slutar 2-0 till bortalaget, o jag anser att spelet redan är över o avgjort. Men vad händer?? Jo, männskorna kommer igång o sätter in puck efter puck, till o med när dem e färre. Helt sjukt!

Hur stor påverkan har mina utrop egentligen?? Albin menar att publiken spelar värsta rollen o han ber publiken då o då att heja mera, mera. Jag e skeptiskt mot att det kan ha betydelse. Men när han motiverar det med att likna vid att folket skulle ropa: "Linda, heja, du e bäst!!" typ 100 ggr. Så kan jag förstå att jag då bara gör mitt bästa o blir bäst. Tänk om det en dag kunde va så att alla bara avguda mej. Ungefär som Liv. Han e verkligen uppbackad av alla. Bekyddad som in i. Inte ett ont ord har jag hört om denne burvaktare. Bara någon touchar Livan anländer hans livvakter (i form av spelare o sånt). Vilken kille! Jag har ju då Filippa som min beskyddare. Men hon e ju inte såå stark. Men annars e hon som Gud som finns var jag än befinner mej. Tryggt värre!

Ja, vilken seger. Kan inget annat säga. Nu väntar fredagens spel, o när seger då sker, ja då e det GULD. Skoj!! Hehehe e en omvänd HV71-männska. Kan till o med den kluriga HV-ramsan... Hur den nu gick.... HV blå e dem bästa... Heja heja heja!!
Kvällen match följdes ihop med Fillay (som ansåg att LHC skulle vart värda segern), Albin, Lasse o Ceder. Vilket gäng. Måste säga att det bjöds på mkt, mkt god smoothie, kanske för att jag själv gjort den ;) Lasse tog med sig ett gäng Maxer -flaskor. Ja, han vet vad som gäller! Helrätt!!

Nu väntar några dagars ledighet för mej. Imorn ska det visst va solsken. Så jag tänkte njuta av storstadspulsen, i form av latte på fik med bok. Jäääj!!!

De engagerade fansen här hemma!

tisdag 15 april 2008

Min mognad

Enligt Vuxenpoängsstyrelsen ska jag ha en ålder på 19 (gjorde precis ett genomtänkt test på fäjsbook). Jag har alltid tyckt att jag är ung i sinnet, och idag är det bevisat. Jag är 19. Nu vet ni det alla ni som har undrat över min mognadsnivå. Gjorde testet helt enkelt för er skull.

söndag 13 april 2008

Trafikljus

Inte hade vi en tanke på att vi var klädda på ett färgglatt sätt, förrän både kända o okända männskor verbalt uttryckte det. Levande trafikljus eller bara mycket färg. Från topp till tå matchade vi varann. Jaa, kul hade vi åt detta kan jag säga!
Annars har dagen inneburit massa god mat. Morgonen startades med frukost på Mornington hotel. Vilken grej. Inte varje dag man äter våfflor med grädde o lönnsirap, latte på det o lite fruktsallad o sånt precis innan. Alltså Filippa slavade som frukostvärdinna, o jag, Dessi o Ceder njööt i fulla drag. That´s life! Därefter traskade vi i stockholmsregnet mot söders höjder o the church. När man e sen får man sitta längst fram, vilket vi glatt gjorde ;)
Efter kyrkstunden drog vi vidare mot Burger King o sedan lite Muffinsfabrik på det. Under dagen kände jag mej totalt dissad kanske 1000 ggr, men vad är det mot en bal på slottet. Eller vad det nu heter hehe (passade ens den där frasen in här?? Ja, jag vet inte... =)) Men denna söndag har varit mycket god. Jes!
Kan även tilläggas att kvällen har varit fylld av humor. Eller vet inte när vi sist har suttit o flabbat så vid matbordet som ikväll. Jaa, det e bara för gott o leva.

Mina nya skor. Jäää!!

lördag 12 april 2008

Muffins - en bra start på dagen

Denna dagen började just med ett muffinsbakverk. Därefter gick jag över till havregrynsgröt med smör o socker. Yammie!!
Men det jag egentligen vill ha sagt, just nu, är att: Vet ni vad som mötte mej igår när jag skulle gå o lägga mej??
Jo, det var så här att jag trippade in på rummet (för Filippa låg o snarka i sängen brevid), tyst som bara jag kan. Jag öppnar upp täcket, för att kliva i den mysigaste sängen. O en lapp möter mej med texten: "Sov gott Linday. Hälsningar din roomie". (nu stavas jag ju utan y, men förlåter det)
Men hur glad blev jag. Jo, himlans glad. Så konsekvensen blev att jag hoppa upp på sängen brevid o gjorde bunke på min "sovande" roomie. Okej, kanske inte så mycket bunke egentligen(=böghög, för er stockholmare) eftersom jag själv kämpade. Men iallafall. Ja, säger bara: Vilken godnattsaga, typ. Så skriv en lapp, till dej själv eller nån annan, eller mej.

No linslusar är vi...

...bara 175 bilder på hårddisken från denna kväll hehe


Feminina människor

Att bjuda över folk är ju bara för roligt.
Eftersom Dessan hittade till oss från Skåneland redan i torsdags, behövdes ingen städning (det var redan gjort). Tack o lov för det!!
Dessan o Jenny intog köket. Säger bara: Tänk efter vilka folk du bjuder in. Man kan utan problem göra det lätt för sig. Det arbete jag utförde under kvällen var att göra mej själv mätt o prata med the people. Passar mej ;) Filippa, the dishmashin (stavas?!), ordnade ju med städningen.
Blev inte mycket tjejsnack under kvällen kan jag säga. Ni vet när man bedömer killen på en skala 1-10 på utseende, kvaliteter, eventuellt insidan o sånt. Däremot åt vi massa gott, lärde oss nya moves till den dånande musiken, följde HV:s seger o snackade på så att volymen ibland låg på annat än tysthet.
En najs kväll mina vänner. Man tackar!!

Godistajm

I torsdagskväll ledde mina fötter mej, Dessan o Filippa till Hannas hem, vår granne. Det var åter dags för "Testfest"-gruppen att samlas, för att med våra smaklökar bedöma Sveriges utbud av godis. För att få komma in i Hannas hem behövde man ha inhandlat en lösgodissort. Kvällens gang bestod av 9 indivder, så logiskt nog testades just 9 sorter.

Det är ju Fest om något, att få vräka i sig godis. Men nu kan det vara så att folk inte vet vad gott är, o kan få för sig att inhandla allt annat än ätbart... vi talar om marmeladkulor, kritor, balkar... Men jag gick in med öppet sinne, sopade hjärnan ren, o tänkte att dessa godisar har jag ju aldrig testat. Hade alltså inga förutfattade meningar. Säger vi. Nu blev det ju ändå så att marmeladkulorna var lika äckliga som dem alltid har varit (konstigt nog avgudar min släkt dem!?!), men kritan var ovanligt sväljbar.

Kvällens gång var att alla tilldelades en bit. Biten åkte in i munnen, ner i halsen o sedan magen. Efter denna procedur gavs spontana värderingar och sedan poäng från 1 till 10. Mitt medhavda goda tog hem priset, och då talar vi om inget annat än Center. Jäää!! Det är ju det bästa!!

Jag med segergodiset, o Ceder med sina marmeladkulor, som för övrigt fick sista placering. (Konstigt? Eller inte ;))
Fler bilder finnes på pepsimax.bilddagboken.se

torsdag 10 april 2008

Tur att männskan har linser

I förmiddags höll jag till i köket. Det är väl min plats. Stå där i svett o tårar, kocka, fixa, diska bla bla Men så kommer Filippa förbi o kranen med det rinnande vattnet är på. Jag blir bara så GLAD! Alltid. Ja alltid, har Filippa sagt till mej att jag inte får skvätta på henne för att hon har glasögon, då ska ju dem putsas osv osv Men nu, NU har männskan skaffat linser, o till o med fått på sig dem själv imorse (applåd till dej Fillay). Så det är bara att skvätta järnet, kupa handen o fylla den med vatten, klappa på hela fäjsan med andra ord. Jaaaa. Kul!!
Lite senare skulle männskan göra tillbaka. Kan ju säga att eventuellt blev kudden brevid blöt. O det va allt. Filippa kör taktiken att först torka handen innan hon skvätter. En god idé tycker jag. Eller hur?!?!

Vill tacka min MAMMA som skickade ett stort paket till mej med kläder o skolböcker ida. Tack så jättemycket. E riktigt glad för det!

Snart ska jag iväg på testfest. Ikväll ska vi testa lösgodis. Jääää!!! :D

The food time








Torsdagslunch

Är det någon som menar att en students liv ska handla om nudlar, nudlar o åter nudlar, så vill jag påstå att detta nödvändigtvis inte stämmer.
Idag, har vi, jag o Fillay, intagit dagens lunch på balkongen, med utsikt över den vackra byggarbetsplatsen o i solens sken. Om man bara kunde se dessa byggarbetare på lite närmare håll ;)
Jo, det vi åt var inget mindre än en härlig räkmacka. Majjon hade de inte sparat på. O detta smakade ypperligt. Det hela sköljdes ner med iskall Pepsi Max. Ooo det e grejer det. Kan förövrigt meddela att smörgåspriset låg på 130 riksdaler. Så inte är man en fattig student (okej, kanske nu hehe), utan här ska levas o njutas! Jäää!!

onsdag 9 april 2008

WC:n

Dagens tips:
När pappret hemma tar slut. Besök en allmän toalett. Varför inte på närmaste bibliotek.
Det har jag gjort idag.

Sen det där med att sätta rullen i hållaren (när papper finns, o du slipper bruka handen), ja det måste vara hemmets svåraste uppgift. Inte att det egentligen är så svårt. Men säkerligen den delen i hushållsarbetet som känns mest orelevant, oviktig. Speciellt när rullen är halvfull o det inte känns lönt att sätta den på sin egentliga plats. Den ska ju ändå snart bytas. Hur svårt kan det va??

"-Hur många män går det åt för att byta en rulle?"
"-Vet inte."
"- Inte jag heller. Det har väl aldrig hänt."

(förut skulle jag skrivit Filippa=män, men måste säga att hon har blivit bättre på det än jag. O då skulle jag ha ljugit. O sånt får man ju inte göra, det har mamma sagt.)

tisdag 8 april 2008

Min roomie

Gårdagseftermiddan/kvällen var inte den bästa, då jag va riktigt, riktigt trött. Fick ta mitt pick o pack o gå tidigare hem från skolan. Skippade även att gå på en tvinspelning med sköna Ola Lindholm, just för att krafterna tröt (heter det så i verbböjningen??) Annars är ju det det bästa att få stå framför kameralinsen (så ofta som man då hamnar där när man sitter i publiken ;) Jo, om man kämpar!)
Hela resten av måndan hängde jag i sängen alt soffan. Tanken va att jag skulle iväg o se hockey. Men jag pallade helt enkelt inte. Så här är det ofta efter en jobbhelg, eller en helg som vart rätt intensiv. Usch gillar det inte alls. Filippalainen stack iväg på träning med vår nyfunne (ny o ny, kanske inte nu längre) vän Jossan. O vet ni vad?? När hon kom hem hade hon vart iväg o köpt en påse med mina favvogodisar. Vilken hjälte! Så satt/låg o käka dem i soffan till hockeyn. Hur ljuvligt. Tänk o ha en roomie som vet vad som får en på bättre mående.
I söndags jobbade denna männskan, o när vi kom hem efter en tur till Passion-kyrkan. Så va vår lya välstädad. Helt fräsch! Ni skulle sett hur det såg ut innan. Inte en golvyta utan en dammtuss. Jes, det är min roomie min. Önskar att ni med hade en sån. För det har jag.

Jobbar fortfarande med att vila ut mej. Idag är det enbart skola på eftermiddan för mej. Bättre det än inget alls...

torsdag 3 april 2008

Hälsan går före allt

Så står det ovanför vår spis här hemma.
Jag & Filippa tog ett gemensamt beslut att skriva denna formulering på en papperslapp i höstas. Den skulle få äran att ha plats nr 1 i hemmet. Och var tillbringar man mer tid än i köket?? Mat vill man ju ha annars dör man. Samtidigt har vi ett genomgångskök, då liksom köksgrejerna syns överallt... Ja, kanske förutom om man hänger på toaletten eller vid blundning...
Ja, varför då denna "eldskrift"?!
Jo, jag har kommit på, fattat, hur himla viktigt det är med H-Ä-L-S-A. Det kan vara livsavgörande till o med.
Idag stod det just "Hälsa" på skolschemat. Jag var ute i sista-minuten, och tog det långa steget före till bussen. Detta beteende kanske inte är så ovanligt enligt mina nära & kära... Men väl framme vid skolan kom jag på att det var ju just hälsa jag skulle lära mej idag. Tog då mitt förnuft till fånga, och började lunka till skolan. Stannade till o med vid kiosken o köpte en Pepsi Max. Ja, jag kom försent till lektionen. Men vad gör det?? Kan inte vara hela världen.
I klassen brainstorma vi över vad hälsa är:
-Skratt -No stress -Frisk luft -Bra relationer -Sömn -Träning -Saker som ger glädje -Vatten
-Trivsam vardag -Semester -"Lagom av allt" -Balans i livet -Att lyssna på sin kropp -Bara vara
-Normalviktig -Kunskap -Utvecklas -Lycka
Efter att ha hört allt detta vettiga, kom jag åter på mej själv hur oerhört viktigt det är att fundera över sin hälsa. Vad gör jag av det här? Hur mår jag? Kan jag ändra på ngt så att det blir bättre? Jag har ju makten att förändra mitt eget liv.
Nu blev jag insipirerad att läsa mer om hälsa, o lära mej sånt som proffs har kommit på. Hitintills har jag lärt mej själv typ.
Hälsa definerades enligt WHO som:
"Ett tillstånd av fullständig fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaron av sjukdom och svagheter."
Det handlar alltså om ett gott vardagsliv och att inte bara att akta sig för att få influensan.
Jag kan nog säga att vet hur viktigt det är att ha en balans in life. Under flera år har jag vart på försäkringskassans listor. Då jag var helt beroende av dem för att få pengar. Inte hade jag då nån chans att orka jobba, eller ens tänka tanken att jag någon gång i framtiden skulle kunna vara i form igen. Under några års tid levde jag en dag i taget, eller kanske en halvtimme i taget, o hoppades klara av det. Varje krav som ställdes på mej, kändes övermäktig. Bara att be mej gå o handla en liter mjölk gav mej ångestkänslor, och ett hopp framför t-banan kändes som det enklaste o skönaste beslutet i världen. Allt detta för att jag under lång, lång tid fullständigt hade skitit i min egen hälsa. Jag är uppfostrad med att alltid vara till hjälp för andra, att alltid finnas till hands. Ibland verkar det vara ett vanligt fenomen i kyrksammanhang. Eller när man blir ombedd att göra någonting, så är det svaret JA som gäller. När jag kom till det läget att jag inte pallade mer, skrev läkaren ut massa tabletter till mej. Jag skulle ju nu med alla medel bli bra igen. På pappret stod det att jag hade utmattningsdepression. Kan säga, fast jag nu säger det själv, att jag aldrig varit känd för att vara en dyster människa. Men nu hade jag det på papper. Mitt värde på mej själv sjönk drastiskt, för nu kunde jag ju inte hjälpa någon. Var jag värdefull ändå? I mina ögon, hade jag svårt att se mej själv som bra, eftersom jag inte pallade prestera längre. Jag hade noll självförtroende. Fortfarande, efter flera år, känner jag mej mer värdefull när jag gör något, eller hjälper någon. Detta tankesätt sitter hårt. Däremot vet jag nu mer om balans. Att göra grejer för en själv (så jag får energi, o skratta loss) och att hänge mej till annat folk måste ligga i balans. Annars går livet inte ihop. Att bara tala om att finnas till för andra, och glömma sina egna behov, som jag ibland kan höra i predikningar, är bullshit. Den männskan vet inte hur livet kan bli när den inte längre ger glädje, och all ork o livslust försvinner. Livet måste ge glädje. Om det försvinner känns livet inte värt att leva. Jag kan säga att jag fortfarande kan känna, att hur ska jag orka med hela mitt liv, när det ibland känns som jag hamnat i helvetet igen. Så ta hand om din hälsa. Hur ska du annars kunna leva ditt liv o förverkliga dina drömmar??

Läs Filippas intervju med männskan mej om just ovanstående ting:
http://www.nogg.se/startPage.asp?idHomepage=72699

onsdag 2 april 2008

Så ska det låta

Just nu står Filippa vid spisen. Steker kylling, kokar ris, spicear till det med alla världens kryddor + allt annat som ska göras. Helt rätt tycker jag! Jag chillar, o ser fram emot maten. Hoppas i för sig att den är ätbar. Hon menar att det e två rätter hon nu kan laga till. O denna e ju faktiskt den ena: thai!
Jag har iallafall dukat snyggt på balkongen. Ett av det bästa jag vet, är att just äta på balkongen. Känna solen o va typ ute, fast ändå inte. Oooo love it!!
Så strax intagande av thaimat. Välkommen till bords!!

Ger livet mening: CHOKLAD

Välkomnar dej du kladdkaka in i min mun.
Måste säga att kladdkaka is the shit. LJUUVLIGT gott!!!!

Den oaktive bloggskrivaren

Ja, det e väldans vad jag har känt mej oaktiv på den här fronten... Grejen e att jag alltid kommer på massa saker jag ska skriva o dela med mej till er... men det verkar va världens steg till o sätta igång datorn, logga in o trycka på tangenterna... Okej, ska väl erkänna att datorn nog allt som oftast inte e avstängd hehe Men ändå.
Nu är lägesrapporten den iallafall att the mattekurs är klar. Halleluuulija! Kan släppa allt vad geometri o sånt heter. Kan ju va bra o komma ihåg det man lärt sig. Så det får vi se om jag gör... Men inget måste. Just nu iallafall =)
Jag har gått in i en ny kurs där jag ska leka Jesus. Kursen benämns som: Natur, äventyr o rörelse. Verkar vara en vara-ute-o-vara-hurtig-kurs. Sånt ska jag syssla med fram till sommaren. Måste säga att blir nog riktigt kul. Jesus-rollen ska jag försöka inta när vi ska köra rädda-liv-grejer. Är inte alls haj på detta, men det blir typ hjärt o lung-grejs, o livräddning i terräng osv. Intresting! Sen kan ni bara fall framför mej o jag tar hand om er. Jag kan (förhoppningsvis)!
Nu skulle jag bara vilja gå ut. Gå ner till Hammarby Sjöstad, o SevenEleven. Köpa mej en maxer o gå hem igen. Grejen e att jag precis har vaknat o käkat min gröt. Klockan e inte suuupermkt o jag borde börja plugga... Okej, får se vad jag gör! Livet ska ju avnjutas i fulla drag!! Eller hur?