lördag 31 maj 2008

Ibland behöver man bara sånna här dagar

Asså, tacka vet jag sånna dagar då man bara kan vara o inte behöver hitta på massa saker. Idag har det vart just en sånn dag. Jag har vart så grymt seg under dagen, att knappt pallat uttala många ord till min roomie. Solen har skinit ute, o jag har inte ens vart där, utan har hållit mej innanför lägenhetens fyra väggar. Kanske beror det på att vi har haft lite av en flyttstädddag här hemma, men när väl städningen var över, så njöt jag bara av att gå runt här hemma. zippa lite maxer, ligga i sängen, titta på handboll, kolla fäjsan osv osv Bara vara. Gå runt i strumpälsten eller vad det nu heter hehehe
Jag hade tänkt att jag skulle lägga mej grymt tidigt, varför inte redan klockan sex!?! Filippa bakade ihop lite muffins o va nere i affärn o köpte lite maxer, jäää!! Jag stannade hemma o vaktade vårt hus, när Sommarkrysset drog igång. Det gäller ju att den starke e hemma! Iallafall så dök Wilnerzon upp i vårt hem. Kul. Så vi har haft en chillekväll, jag, Filippa o Wilnerzon. Kikat lite på Sommarkryss, gett svar på livets stora frågor o bara njutit av the life. Jes, its najs.
De andra två här hemma har väl fått för sig att jag inte säger alla Björn Gustavsson-citat helt rätt. Men enligt mej är det bara petitesser. Det viktiga är väl hur man (=jag) är som människa o vilka goda egenskaper som man äger. Som jag. Nu ska jag iallafall lägga mej, klockan är lite mer än 18, rättare sagt 23:28. Ser fram emot lite skönhetssömn ;)
Tror att sånna här inte-göra-något-dagar verkligen uppskattas o känns supersköna om man annars får göra massa kuliga saker. Tror att det är typ så jag har det. E tacksam.

Typ snart sommarlov

1 dag
Det är antal skoldagar jag har kvar innan mitt sommarlov. Fy vale vad snart det är. Sen väntar lite receptionsjobb då jag tar hand om stadens turister. Men icke ska man överjobba. Utan lite sådär lagom. Lagom är bäst som vi svennar säger.
Jag har precis fått klart min logg för en bok som skulle mailas in till min högskolefröken, och även mailat in ett förslag på vad jag önskar skriva om under höstens C-uppsats. Bra gjort Linday!! Så egentligen kan man säga att resten av dagen kan gå i chillets tecken. Bara lite ledigt så där. Gutt!
Filippa packar här för fulla muggar. Hon verkar ha kommit in i ett gott gung. Under vår cous cous sallads-lunch precis, tala vi om hur konstigt egentligen det är att vi vart roomiesar. Eller egentligen inte konstigt, men att det e himla speciellt, för det är inte många man bor ihop med såhär i livet. Det är väl mest familjen man föddes i o sen männskan man vill dela sitt liv med. Men fyy va bra vi har haft det alltså. Jag kommer sakna min roomie sketamycket!! Det góa e att hon nu har lämnat över ansvaret att ta hand om mej till andra, o det känns tryggt! Jag litar på att Emanuel tar över mitt uppdrag nu i Skånelandet!
Under lunchen utropades det även här hur mycket jag kommer sakna denne lägenhet, den e så fiiin! (Filippa trodde jag mena henne) Vi har det så bra! Sjukt bra! Helt galet, men det e sant!

Om du undrar, så rocka jag loss till Kiss igår. Jes, jag kan deras låt....I was meant for loving you baby... jääää!! Såg inte dem riktigt på nära håll. Men hörde dem innanför Stadions väggar. Det va grejer det. Nästan att jag har blivit ett stolt fan. Men kiss-t-shirten e fortfarande hos försäljarna...ett tag till iallafall... ;)

fredag 30 maj 2008

Vilken kväll!

Alltså, e jag lycklig eller lycklig för alla vänner jag har??
Ja, jag är väl lycklig.
Igår hade jag en grym kväll med vännerna mina.
På kvällskvisten sattes engångsgrillarna igång, o maten dukades fram. En annan körde med redig köttabit, medans andra nöjde sig med korv. Köttet fick sällskap av lite cous cous-sallad o Pepsi Max.
Typ 15 pers hade alltså hittat till vår innegård. Vi skapade ett långbord av två mindre varianter. Kvällen präglades av mat, filtar över axlarna o massa skrattande. Vissa drog sina halvbraiga skämt, medans skribenten här körde sina klockrena ;) Jes, vilken afton!
Som ett gott avslut strosade vi ner till grusfotbollsplanen bakom hörnet o slogs i brännboll. Poängen sket vi i, utan det hela gick helt enkelt ut på att bränna ute det andra laget. Vilket aldrig hände. Men får väl säga att vårt lag var mycket nära, (säger vi). Jes, var en helkul torsdagkväll! Gillar er alleman himla mycket!!

Filippalainen, min roomie, som ni troligen känner till litegrann, har satt upp en hel massa lappar på våra väggar. Typ i kylen, vid min säng, vid spegeln på toan, på garderoben, dörren... ja you name it. O det står massa sköna saker om mej. Eller vissa grejer vet jag inte vart hon har fått det ifrån typ: "Linda, du tror att du har större bröst, men du har bara större röst (än henne då)". Ja, det e ju bara bullshit. Men denne är nog mer sanningsenlig, eller det är den: "Linda, Pepsi Max är ju din favvisdricka. Du är en väldigt fin flicka." Så jag går runt här o läser o myser. Ska nog va inne heela dan hehe
Nämen, strax kommer min basgrupp hit, o jag o dem ska koka ihop det sista i vårt grupparbete. O när den e klar, ja då e det sommarlov. Typ på tisdag! Jäääää!!!
Ses!!

tisdag 20 maj 2008

Jaha, vad händer i maine liv?!

Hur beskriva 1000 händelser här med några fjuttiga ord. Kan meddela er läsare att det inte e det lättaste för en skribent som mej. Men får väl börja med att gratulera Finland för segern. Segern i lördags kväll. Jag grattar det finländska folket från oss alla i Svea rike!

Hurra hurra hurra hurra hurraaaa!!

Måste säga att känslan över att se Lejonen ta hem spelet i lördagskväll var magnifik. Jag befann mej i Zinkensdamm (inte i Sickla) tillsammans med en sisådär 15 andra hockeyfans. Nu råkade det vara så att alleman ville se Sverige slå in puck efter puck (förutom min trogna roomie. Kändes som jag hade mutat henne rejält. Men inte gett henne ett öre), men vi vet ju nu i efterhand hur det sluta. Jag är iallafall glad över att vi finnar inte kör samma hejartaktik som svennar verkar göra. När det i tredje period stod 3-0 började folket babbla massa, uppmärksamheten låg inte längre vid tvn, utan fruktsalladen o samspråk med andra human beings verkade vara mer relevant. Att ge upp hoppet trots att det e massa minuters kvar o allt kan hända, e ju som att lämna sitt glåbula-lag åt sitt öde. Jag tror starkt på att hålla till vid lagets sida ändå fram till klockan tickar 20.00. Det har jag iallafall lärt mej i min finska uppväxt. Ja, det finns mycket att lära av Suomi-folket ;) Men i vilket fall lämnade jag Zinken med ett glatt hjärta. För segern var vår!

Helgdagarna har annars varit otroligt kuliga. Fredagskvällen hängde jag o ett gäng andra männskor i Tantolunden. Vi grillade upp lite pancakes som sändes vidare till ungdomsfolket i parken. Otroligt kul o se hur folket bara drog sig till oss (eller pannkakorna) o vi hade en himla kul kväll/natt. Jäää!! Like it!!

Lördan var en sjukt skön dag. Jag har det så himla bra alltså. Galet! Kan ju inte säga att jag var den piggaste när lördagsmorgonen nalkades. En annan hade blundat i några ynkliga timmar. Men nån gång där på dan bar det av till Hammarby Sjöstad o konstgräsplanen, för nu skulle det kickas boll! Måste säga att det va ett av de roligaste fotbollsstunderna ever. Jag va så himla laddad (vet inte hur), o bara älskade att spela loss med mina vänner. Detta trots att Wilnerson fick för sig att lägga sig raklång framför mej (han menar att han slängde sig efter bollen) o jag hamnade i backen. Kan ju säga att konstgräs bräns när man touchar det ovillkorligt med händer o knän. Bläääää!! Men vad gör man inte för laget?! Jo allt, o lite skrapsår, blod o dittan o dattan, e väl ingenting! ;)
Efter en falafel/kebab/pizza-lunch o some häng på Crossnet, drog jag o Filippa hem för att bli lite fräscha. För nu väntade Gröna Lund. Ooooo vad jag älskar det stället!! Vi va ett helt gäng som sprang för kung o fosterland för att komma innanför dörrarna innan kl 18. Man vill ju utnyttja sitt Gröna kort. Måste säga att det e lite status o äga ett sånt. Känns som man e VIP-gäst eller nåt. Röda mattan fattas ju. Men man kan ju låtsas.... ;)

Innna själva Sommarkrysset drog i gång, picnica vi lite, pratade med varann (tänka sig), åkte Katapulten (jahuuuu!!) o sånt. Riktigt najs!! Måste säga att det va en himla trevlig afton. Inte sista gången om jag får bestämma, o det får jag väl (om inte Idde kommer o förstör ;))



Här e vi!!


Jag o Simon entrade Katapulten. Skoj!!



Filippalainen, Annalainen o jag ja=)



Säger ni att jag e kort??
(nu kommer säkert Filippas gamla visa att jag plockar hennes fraser blablabla, men kan lätt säga att jag själv har haft en otroligt stark påverkan på henne, hon bara plockar alla goda råd jag ger henne....eller nåt;))
Helgen avslutades med en söndag, som du kanske anade.
En annan hängde på jobb mellan 07.00-16.00. Därefter mötte jag upp ett glatt gäng, ja vi säger väl att dem va det, vid Globen hehe Tanken var att jag skulle leda dessa vänner till ett käkställe. Men hade visst glömt bort att kolla öppettider o sånt. Men tillslut fick vi i oss Subway-mackan innan vi sedan drog in till Hovet. Stället var fullt av folk från alla hörn av vårt land, o till o med utländska männskor. Kl 19 gick "Passion"-eventet igång. Kvällen präglades av massa musik, predikan på engelska språket o lita bön. Va en himla skön kväll. Kändes som familjefest helt enkelt!
Kan inte annat än inte klaga över det senaste. Jag har myst o gillat läget!

torsdag 15 maj 2008

Hur agerar man när man träffar en kändis??

När vi (jag o min bättre hälft) entrade tunnelbanan igår mötte vi Tobbe. Ni vet han som dansade loss med Arja Saijonmaa en säsong o nu senast med Mat-Tina på Let´s dance. Han som har sköna grimaser när han lyssnar till juryns uttalanden... Ja, ni vet vem jag menar... Men i vilket fall, så åkte jag o Fillay en station med denna maan, dvs ungefär 2 minuter. Hur agerar man? Gör man nåt speciellt?? Det roliga e ju att man inte ska verka som man vet vem det där är. Fast man egentligen har full koll på personen i fråga, o helst skulle vilja ta fram autografblocket. Istället verkar man oberörd. På utsidan. På insidan däremot bubblar det av glädje o spänning.
Under hela vår långa färd pratade jag o Fillay mycket. Jag kom på att Tobbe var ju tvungen att sitta o lyssna. Han hade ju inget annat val. Så jag berätta för Filippa att mitt äpple, som jag höll på att tugga i mej, var ruttet inuti. Vi diskuterade hur till vida Pepsi Max o kladdkaksmuffins passade ihop. Mitt tycke är att det inte riktigt går ihop, däremot anser Filippa att det är en riktig hit. Sedan nämnde vi även att vi skulle av vid Östermalmstorg o sen vidare mot en biograf. (Vi ville verka som Ö-malm-brudar). Min tanke är att Tobbe nu vet så mycket som möjligt om oss, vilket alltid kan vara bra. Man vet ju inte vad det kan leda till. Ett hett tips till alla er där ute alltså. Dela med dej av dina tankar. Det ska jag iallafall fortsätta med. O min roomie.

Hockey!

Jaaaaaaaaaaa!
Finland är i semi!! Vilken glädje!
Imorn gäller det:
Finland - Canada

onsdag 14 maj 2008

Näsdukarna är slut!

Tv:n står på hemma hos oss. Och det mest manupulativa programmet ever är igång. Filippa gråter, inte en skvätt, utan tårarna rinner. Säger bara: Extreme Home Makeover är på (detta sågs även igår. Obs inte av alla här hemma).


4 saker som gör mitt liv

Handkrämen - gör mina händer mjuka o lena. Den tiden är förbi då de blödde vid minsta lilla kyla.

Rött nagellack - känner mej klädd när jag mina fingertopppar går i rött (i annat fall är känslan av nakenhet påfallande)

Munskölj - gör mej kyssäkta

Läppglans - pricken över i:et på hela min outfit

Ovanstående objekt fulländar mitt liv. Så är det.

söndag 11 maj 2008

Tillägnar detta till Filippa...

Dax o blogga så att Filippa vet vad som händer i mitt liv....
Hela dagen har hon tjatat om att jag ska ta mej tid att dikta ihop något här. Klockan är nu 21.41, o orkar inte lyssna mer (blir så trött), så tar nu tag i detta så att det blir fridfullt här borta. ;) Inte för att hon inte vet vad jag gör, för hon har sån koll alltså. Idag har jag då haft en vilodag, eller kan även sägas: ledig dag, eller: gör-vad-du-vill-Linda-dag.
Under dagens "morgontimmar" tog vi filten, kudden, fikat o oss själva till Hellasgården, typ ett naturreservat. Eller det kanske det inte ens är. Vet inte vad som kännetecknar ett naturreservat. Men iallafall ett ställe med glasskiosk, svanar, toaletter o springslinga. Är det ett naturreservat? Men där var vi allafall. Vi var där för att avguda solen. Göttan! Vi hade med oss skolböcker. Alltså jag o Filippa, min eviga blodigel ;) För plugga var något som vi även gjorde. Helt otroligt, men ack så sant. Detta på en söndag, den lediga dagen. Ja, man får ju göra det nångång. Student o plugg hör väl ihop kanske. Annars har dagen förstås gått i solens tecken. Najs!!
Men tro det eller ej, men här hemma har det även spelats Rummikub. Det har skett en gång tidigare. Kan ju i förbifarten nämna att det är min familjs favoritspel. På den gamla goda tiden hörde man när pappa vände spelbrickorna på bordet i köket, och man visste vad som väntade. Hela familjen skulle samlas för att spela, utan någon tanke om något annat. Ingen diktatur inte i de finska hemmen ;) Så det var lite nostalgi att plocka fram spelet idag o ha roomien som motståndare (hon har även blivit skolad i att tycka om det). Jag slutade som en förlorare. Vilken förargelse. Man blir ju irriterad. Men ska försöka lämna det bakom mej, o göra en Filippa (dvs vara ödmjuk).




Lite fruktsallad till spelaftonen!


Nästan seger...

Under gårdagen lirade vi återigen lite boll. Men det var ett tag sen sist. Så det var riktigt skoj. Denna gång körde vi på riktig gräs, vilket jag tyckte var otroligt kul! Den rediga planen var riktigt stor, så vi värmde upp med en egengjord plan (mina vänner menade att målen inte kunde flyttas. Endast med grävmaskin, och sådan hade vi inte), för att sedan gå över till sådan som proffs spelar på. Det e vi det. Jag var så stolt över att vi spelade på storplan. Tills jag märkte hur jobbigt det är att springa från den ena sidan till den andra. Det får man ju göra ibland. Men vi var ju där för att svettas svett o inget annat. Så är grymt stolt över att finta ut Idde nångång också. Jag menar, då talar vi inte om att bara kicka lite boll, utan mer kämpeboll!
Efter det tappra spelet käkade vi glass som Lassemannen hade köpt in. Jäää!! Vad sägs om tex Piggelin efter hett spel?? Den som kostade 3 riksdaler på min tid!
Kvällen avslutades i Rålambshovsparken (eller vad den nu heter) med lite picnic. Vad det var folk där. Lite av folkfest kan man lungt säga. Tänk om det hade vart knytis?? Bara gå runt bland dessa 100-tals männskor o mingla lite... Kanske inte superfräscht, men vilken tanke.
Vill väl även påpeka att jag under gårdagskvällen fick köra bil. Från Kista o sen in till stan o lite hitan o ditan. Jäää!! Så kul! Förstår mej inte på folket som börja be massa. Jag menar, finns det något tryggare?? Näää. Bara det att Lasse o Filippa Hagel har svårt att hålla fingrarna borta från sätesvärmaren. Vem vill ha häcken varm när det är 45 grader ute???




Kvällens bästa kort. Idde inte alls trött eller nåt hehe

fredag 9 maj 2008

Tankar från min hjärna

Igår kväll va så roligt.
Jag hade lagt mej, o sen kommer Filippa instudsande, eller kanske på tå. Minns inte riktigt. Det är dags för henne att nanna kudden. Tycker hon har varit så tyst under en stor del av kvällen. Vad är det hon sysslar med?? Har hon dött??
Det visar sig att hon har knåpat ihop en dikt under kvällens gång. Därav denna låga decibelnivå i vårt hus. (skönt kan tänkas) Men det bästa är att Filippa är så sjukt stolt över denna. Under nattens timmar delar hon med sig av diktens delar. Jag behövde alltså inte ens logga in för att läsa den. Utan får höra den från själva författarens mun. Vilken förmån. Nästan som att prata med en kändis. Ja, dikten kan ni som sagt läsa genom länken nedan, i föregående inlägg.
Under kvällen kommer sorgen över mej, när jag fattar att om två månader kan jag inte ligga o tjattra så här med min allra bästa roomie. Men som den tröstare, som Filippa är, säger hon att vi kan ju hälsa på varann, o då kan man ju prata. Vilken tur!
Gillar som sagt vårt hem sjuuuukt mkt. Känns som värsta góa välsignelsen. O sen att bo kollektiv e ju göttan. Här sitter man just nu o lanar, o ibland ger man den andre någon viktig information, som: Är inte Pepsi Maxen tillräckligt kall nu? Är det inte dags för den där fikan?? Vi har egentligen klätt upp oss. Inte för Maxern, utan för att vi skulle få besök. Finbesök från Orminge. Men det blev inställt. Men tur att vi har varann. Lite väl mycket moln på himlen idag. Men dem skingras väl. Det tror jag starkt på. För övrigt har jag en ledig dag idag. Eller har bestämt mej för att kolla igenom skollitteraturen, så att jag är lite förberedd för det kommande grupparbetet! Jes. Go Linda!!

Tårögd

Filippa, hon diktar så fint. Läs!

Att hon sen kan få för sig att skriva vad som helst om sin roomie är en helt annan sak. Hon vet att jag alltid finns vid hennes sida, iallafall den närmaste månaden, o troligen for ever, o den vetskapen gör att diktskrivaren kan ta sig friheten att skriva vad som på bloggen, inte bara i diktform utan i all bloggform. Att utlämna en vän verkar inte va några problem. Jag finns ju alltid där. Varför gör inte jag likartat?? Jag har inte mage (läs: har ingen mage) att göra det, eller kurage, som det vackert heter ;) Eller så har jag inte fantasin, orden. Men ska starta en ny blogg: alltduintevissteomfilippa.blogspot.se heheh E nog inte så heligt rättfärdig som det kan låta... Om ni visste vad jag visste om Filippa Hagel.....

torsdag 8 maj 2008

Massa skoj o sånt

Måste säga att jag har haft himla sköna dagar det senaste... Massa har hänt, o jag har bara fått göra massa ditt o datt. Till o med vart så att jag känt att kanske dags o ta en chilledag o känna mej uttråkad ett tag....
I lördags köpte jag Gröna kortet, jääää!! Nu är det bara att plocka fram kortet när Gröna Lund ska intagas. Hur kul som helst. Den kvällen var utom det vanliga. Vi var ett härligt gäng som efter Jesus-manifestationsgrejset strosa till Djurgårn för att äta lite "Sibylla" för att därefter tralla runt på Grönan. Jag fick åka Katapulten, min absoluta favorit! Vilken spänning det är inför ett åk. Helt sjukt!! Matsan vann till o med MegaPloppen. En glädje för oss alla. Vår kompis gick stolt runt med det stora paketet. Inte ens jag fick vakta den, men däremot äta av den så småningom. Jäää!!

Tisdagskvällen gick helt i fotbollens tecken. Eller först lite i tågets, eftersom jag o Filippa skulle ta oss till staden Uppsala. För att där heja fram de bästa Boisarna. De skulle möta Sirius (alltså Uppsalafolk). 4 st bollar sattes in i det motsatta lagets mål. Vilken glädje!! Dem e så himlans bra, dem pågarna. Vi älskar dem!

Nu ska här strax fikas kladdkaksmuffins o iskall Pepsi Max, på den solvarma balkongen. Filippa fixar. Det e bra med en roomie!!
Ha det vänner!! Kram








måndag 5 maj 2008

Undrens tid är inte förbi...

Vet inte vad som har hänt... men jag kan få en sån himla lust att gå ut o jogga...
Kan säga att det inte har känts så de senaste åren. Men när jag ser joggande männskor vid Norr Mälarstrand, så är min tanke; "wau vilka folk. De drar ut o springer på skitfina platser. Jag vill oxå va sånn". Men det blir till en fin, mycket fin tanke, o inget mer...
Men i Metro läste jag här i veckan om olika anledningar till att börja springa, o sen va det uppstolpat med massa grejer man skulle tänka på, typ inte ta ut sig alltför mycket, skaffa bra skor o sånt. Men en grej som fastnade rejält om varför ta på sig joggingdojjorna:
"Ge dig ut på en tur själv och få tid att tänka. Frisk luft väcker sinnet och gör dig pigg, vacker natur ger dig inspiration och får dig att slappna av."
Så i torsdags satte jag på mej den snygga stassen, för nu skulle det ut o springas. Tog bussen till Hellasgården, som e typ naturreservat här i närheten. Första stegen var ju helt katastrof, eller galet jobbigt. Men sen kom jag in i nån sorts skön takt o tillslut njöt jag. Eller njöt kanske e fel ord. Men tänkte mkt på hur skönt det skulle va efteråt. O det var det.
Så nu tänkte jag strax ta mej ut igen. E faktiskt himla gött o komma ut i lite skog o mark o andas fresch air! Lovely!!

torsdag 1 maj 2008

The King har blivit äldre!

Till konungens ära vajade flaggorna i vinden under hela gårdagen.
Denna dag hade jag längtat efter. Tänk att få tillbringa dagen i Stockholm. Inte bara sitta i Landskrona-hålan o se hans festligheter på tv. Så jag ville dit. Ville vara på plats, inte bara allmänt i Stockholm, utan på Slottet; kungens fd hem o nuvarande arbetsplats!

Hoppade på en buss från Sickla o riktade därefter mina steg mot palatset. Under min väg mötte jag på nedanstående spelemän, som skulle spela en trudelutt för födelsedagsgrisen. Kanske: Vad är det för en dag?? Det är ingen vanlig dag, för det e Kungens födelsedag. Hurra hurra hurra!?

Innan jag själv skulle gratta kungen tog jag en sväng till Hötorget. Där shoppade jag loss en röd, snygg ros. Enligt instuktioner från Albin var det så att barn under en viss tid skulle överräcka gratulationer, i form av blommor, till Majestäten. När e man barn o vuxen?? Ja, jag vet inte...så gick från torget en blomma rikare. Inget att förlora. Antingen får jag eller kungen den.

Väl på slottet blev jag ju helt paff, hamnade i nån sorts chocktillstånd. Aldrig i hela mitt liv hade jag trott att det skulle va såå mkt folk. Alla turister var ju där, plus några fler. Eller vet inte vart alla kom ifrån. Finns det så många invånare i stan??
Vid sånna här tillfällen kommer krigaren i människan fram. Det här med att gå du först, existerar inte. Utan nu användes armbågar, o en knuff dör väl ingen av. Alla hade bara ett mål, att få se kungen!
Efter att ha knuffats ett bra tag (kändes som jag va på en fullproppad t-bana-vagn), kom jag närmare o närmare inre borggård där kungen o the family höll till. Genom att stå på tå, o sedan göra ett hopp, kunde jag se en skymt av födelsedagsbarnet o Carl-Philip. Om ni kikar på bilden nedan o tittar lite åt höger, kan ni eventuellt se dem. Titta riktigt nära o ordentligt. Kan vara att kungen just då böjer sig ner, men annars är han en av någon där.
Hur gick det då med rosen??
Jag tog ett snack med vakten, o berättade att jag hade gjort ett inköp. Han menade däremot att det endast är barn som får överräcka en gåva till majestäteten. Försökte att inte ta det alldeles för personligt o bli bitter. Däremot bestämde jag mej för att ta med Ellis nästa gång (ni vet mitt syskonbarn). Inte för att tillfredsställa mina egna behov, utan för att Ellabella ska få se kungen live.

Resten av familjen var ju en glädje att få se. Visserligen befann sig även de (Silvia, Viktoria, Madeleine o Lilian) på ett litet längre avstånd. Men de stod troget i fönstret o vinkade. Nu handlade det inte om en kortis, utan typ i en hel timme. Ja, det var en sann lycka att se dem.

Bilden något zoomad kan jag säga ;)
Allt gott har ett slut. Även denna tillställning. Eller det var nog rättare sagt så att jag inte pallade stå i denna trängsel så mycket mer. I mitt inre önskade jag konungen en skön födelsedag. O tänkte att får kanske göra ett privat besök på Drottningholm istället. Lite kaffrep hade ju suttit snyggt (jag dricker ju kaffe nuförtiden)
Under eftermiddagen satt jag istället vid Norrmälarstrands fik. Solade o läste bok. Jes, that´s life!