onsdag 26 november 2008

Kameleonten talar

Igår hamnade jag i nån sorts intervju typ, o männskan jag talade med frågade: "Linda, var kommer du ifrån?"
Jag förstod att hon tänkte att jag nog va från nån annanstans än Stockholm. Det var nog dags att berätta min livshistoria... född i Sundsvall, bott en del i Stockholm, men senast i Skåne, där jag bott massor.... Har ju kört denna historia ett antal gånger kan man säga.
När jag yttrar mej att jag e från Skåne, blir chefen mitt emot mej helt häpen: "Du har ju ingen skånska i dej!" (Hon prata själv massa bré skånska). "Du pratar ju jönköpinska, eller eventuellt göteborska".
Hehe visste inte hur jag skulle dra mej ur det här. Har ju aldrig bott i Småland eller däråt. Sen slog det mej att hänger ju en hel del med männskor från det snåla hållet. Typ folk som: Hahl, Maria, Marie, Oscar, Albin, Lasse, Beckis, Jullan, Lasse, Idde, Wilnerzon, Ceder, Therese, Matsan, Linn, Arvid..... Några stycken ;) Det verkar alltså som om de påverkar mej en hel del.
E det bra?

lördag 22 november 2008

Dessa kontraster asså

Sitter här nu i Trosa o det e helt vitt runtomkring mig, precis som jag sitter i en mjölkförpackning. I förrgår när man hängde i Spanien, såg man bara massa sand o palmer runtom. Ja, helt galet va olika det kan va....
Hade verkligen den skönaste av resor. Var så utpumpad o trött innan min trip. Och första dagen framme i landet tänkte jag bara på hur skönt det vore att sova. Men efter någon dag började jag känna mej utvilad, och kunde njuta av dagarna.
Vi hade verkligen galet kul, och skratta så jag grät en massa (okej, kanske inte hela tiden, men då o då ;)) Jag, Linda, Kipa o Katja fick bo hos ett par där nere. Männskorna va himla trevliga o man kände sig som hemma. Nu integrerades alltså zigenare o finnar. De va så lyckliga över att jag o Linda va i minoritet haha Nu skulle vi känna på hur det va ;) Men måste säga att jag o Linda klarade det galant hehe (tur att Linda fick två finnar så det blev lika lika hehe)
Mellan 12-15 var det solning som gällde, även söndan för min del när de andra folket gick till kyrkan. Tur att Gud möter en i bikini ;) Alla dagar va superfina förutom den näst sista, då molnen övertog himmelen. Då kunde man sova riktigt länge, o bara chilla järnet. Jag ville ju bli brun!!
Älskade bara att strosa i stan o köpa mej en läsk på min väg. Denna spanska är inte riktigt min grej. Blev helt till mej när jag skulle försöka få fram ordet gracias. Istället blev det en snabb trevlig nick från min sida. Hur ska man komma på vad man ska säga på spanska i rätt stund?? Går icke.
Värdparet tog oss på tivoli, oooo vilken skön bergodalbana, frittfall o sånt, vi hängde hos några missionärer, käka på lite restauranger, åt massa kladdkaka o drack vin á la fanta lemon. Vilka grejer!
Platsen, staden Fuengirola var supervacker. E nog helt kär i palmer. En höjdpunkt var att få sitta vid stranden o läsa en Danielle Steel-bok. Fötterna djupt i sanden o en cola light brevid (fanns typ ingen maxer, o den som fanns smaka pyton). Det va som o va i himlen!
Kändes som en roadtrip att köra till flygplatsen Alicante sista dan. Resan var ca 50 mil. Slingriga bergsvägar och hastigheten va maximus 120 km/h. Men måste säga att va himla lätt att komma upp i 150. Nemas problemas (ojojoj lite spanska därja =)) Det kändes som att köra gocart. Himla kul!! Åker gärna snart igen. Hört ryktas om att det finns en resa man kan plocka den 1 januari 2009. Kanske vore nåt??


torsdag 13 november 2008

Dagen är kommen

Jesu födelse-dag är inte här. Men däremot Lindas Spanien-dag!!
Hurra hurra hurra hurra hurra för den!!
Om cirkus två timmar tar Linda o jag vårt pick o pack till Skavsta flygplats. Dit kommer även våra vänner Kipa o Katja, o sedan kan äventyret börja! Skulle va så kul o till o med klippa ett snöre, som en manifestation för semesterns början. Okej, kanske lite over kill, men iallafall..... hehe Så ikväll är vi i Alicante, o så väntar en biltur ner till Costa del sol (så hette det ja).
Själv känner jag mej rent slut i kropp o knopp, så lite lediga dagar i solen sitter som gjutet. Kollade precis in väderkartan för Malaga-trakten, o mina vänner, kan meddela er att det verkar vara sol på plats. Helsol på söndan, så skippar nog mötet ;) Man måste ju prioritera!
Så resan går nog i solnings, pockets, palmers, hänga med vänners, strandpromenaders, gó mats, o chillets-tecken. Jää!!
Önskar dej sköna dagar i Sverige. När man tänker till, så är ju Sverige ändå himla bra ;)
Hälsar finnen!

Just ja, måste ju meddela att igår lämna jag in min sista skolrapport för i år. Hur härligt som helst! Nästa skolgrej denna student gör är examensarbetet i vår. Så så e det. Sen är det examensfest. Välkommen!

tisdag 11 november 2008

Så det kan låta!

Idag köpte jag ett par hörlurar, o vilken upplevelse o höra musik ordentligt, in i båda öronen. Blev så fröjdefull i sinnet mitt i ösregnet, så tänkte att kan gå en extra runda bara för att få höra ljuv musik! Mina gamla, dyra höris hade nämligen gått sönder. Så den senaste månaden (om inte mer, kanske månaderna), har jag lyssnat på 1 öra. Hur jobbigt har inte det varit?? Till exempel mitt i springrundan har man fått skifta öron, eller lurar, för att en sida inte ska bli skadad o få för mkt ljud, det ska ju va lika, rättvist. Tänk o få tinnitus på ena örat. Kan man det?? Okej, har iallafall inte fått det.
Men ljuvligt e bara förnamnet på hur det låter nu iallafall. Ett bra köp till min kommande Spanienresa. Som för övrigt startar i övermorgon, om du läsare inte har fått de informationen än ;)

Funderar på om man kanske inte skulle ha en "fattiga riddare"-kväll här hemma for friends and company? Vad säger ni?

söndag 9 november 2008

Vilken måltid!

Kockade precis ihop lite fattiga riddare, och hur gott var inte det på en skala??
Känns som dessa brödbitar verkligen är en del av ens barndom, då mamma stekte upp lite bröd och det doftade kanel hemma.
Kom hem från jobbet för nån timma sen, och började sedan tänka på mat. Ja, man gör ju det ibland. Speciellt när magen börjar kurra, och man upplever att det är dags o svälja någonting. Jag tog tag i saken och ringde mamma: Hur gör man dessa fattiga riddare? eller rättare sägt: Äiti, miten tehään niitä vanhoja ritareita?
Nu är de uppätna, och känner starkt att det inte ska ta länge tills jag gör dessa nästa gång. Det var så sjuukt gott, o så enkelt!!

onsdag 5 november 2008

Piinsamt

Måste bara få ur mej här hur otroligt pinsam jag tycker bonnen i Bonde söker fru, han den yngre är.
Att sätta upp foto på sej själv i ram vid tjejernas sängar.... Ooooooh vad jag led. Skrek ut min frustation här hemma hehe Han ville ju ha det som ett litet skämt, men kan man va mer egenkär?? Att flickorna får känna hur det är att ligga brevid honom, som han motivera det med.
Kan ju va en liten kul grej, men saken e den att han verka egentligen va lite seriös med det. Ooooo klarar inte sånt alltså. Så e det.

tisdag 4 november 2008

Mina ord är dyra

Ja, om ovanstående påstående skulle vara sanning, kan alla som får lyssna till mina ord skatta sig lyckliga (eftersom jag inte tar betalt). Congrats!
Det brukar vara så att när jag yttrar mej så vill jag att alla ska lyssna. Tror väl att jag har något viktigt att säga, som alla borde få ta del av ;) Kan även vara så att jag har en något hög röst, och folk inte kan undgå höra det jag säger. Mamma brukar iallafall vara den som säger att jag ska dämpa mej. Varför då, e min eviga fråga hehe
BTW tror mamsen att jag har dålig hörsel och därför talar så högt. Själv försvarar jag mej med att jag har lett för många barnläger o att jag därför måste tala högt så att alla männskor/barn hör.

Men man vill ju att folk ska lyssna till en när man yttrar sig. Filippalainen brukar mena att någon avbryter henne alltför ofta. Vet inte vem hon egentligen menar. Men om det nu skulle råka vara jag, så är det nog för att jag har något livsviktigt att säga ;)
Något hände i mitt liv i lördags, som aldrig tidigare skett. Jag satt o prata, och den mottagande männskan somnade två gånger mitt i mina meningar. Detta märktes i att jag inte fick någon respons, och jag körde helt enkelt en monolog. Blir man inte lite paff så säg????
Kan ju försvara mej med att jag inte är alltför ointressant människa, eftersom Oscar inte sovit på typ några dygn.
Tack gode Gud att detta inte händer alltför ofta. För intressant, det är man väl?! ;)

måndag 3 november 2008

Hej du!

Okej rubriken kanske inte passar, men visste inte vad jag skulle skriva där. Ett hej kan man ju iallafall inte bli bitter, irriterrad över, så kör på det... ;)
Hur mås det??
Känns som jag sitter o skriver ett brev till dej. Hur mår du? Jag mår bra. Kram jag Linda
Ta detta som ett brev till dej om du inte fått ett på länge, eller som ett kärleksbrev om du aldrig fått. hehe Okej kanske inte mkt kärlek över dem orden... eller vad man ska säga... Kanske lite.
Måste ha sovit riktigt gött i natt, eftersom det verkar finnas energi till allt nu. Sov faktiskt 9 timmar på golvet i natt (Det du Filippa.) Linda-vännen e nämligen här, så intog ödmjukt golvplatsen hehe Igår va vi på Passion o lyssna till Mange Persson. Härligt o höra skånska asså. Känns som hemma. Lät faktiskt mest som Jony, min kusin, som snacka. Kuligt va det, o han hade massa bra o säga. Gooood.

Det jag egentligen ville säga, när jag öppna detta inlägg, var att jag i fredags var på konsert på självaste Nalen. Ni vet: NALEN! Var tvungen o messa mamma o pappa att jag var just i den lokalen. Där massa LP-möten hållits i gågna tider. Prata med pappa i tele igår, o han va helt impad av att jag vart där (eller kanske inte suuperimpad, men lite). Däremot menade han att det vart en känd danslokal innan LP. Väldans vad han kan. =)
Jo, jag o Jullan, tog oss till Regeringsgatan, efter att haft lite skönt häng i Midsommarkransen där denna männskan bor. Vi intog en riktigt gó middag, med hembakad pizza (nästan helt självgjord fr scratch) och glass med hallon. Jullan hade tom köpt Pepsi Max. Vilken medmänniska! Hurraaaa!!
Klockan 21 var vi sen på Nalen. Dit kom även Veronica Maggio. Jag hade inte så stor koll på henne sen innan. Klart hade jag ju hört henne på Sommarkrysset (säg vem man inte har hört där, efter alla program ;)), men nu dan innan konserten hängde jag mest på youtube för att lära mej melodier, textinlärning var lite too much på kort tid.
Måste säga att det va good-feeling under o efter konserten. Man kände att man kunde lyfta på ena benet, o sedan det andra, o göra lite dansmoves. Jää!
På väg hem sjöng vi, med lite högre röst: Måndagsbaaaarn, dumpa mig, lång, kort, bred.... på Gamla Stans gator. Oh jäää!!
Konsertbesök är med andra ord inte helt fel. Ganska sällan det sker, men nu vet jag att jag snart lätt kan gå igen! Do it du med. Maggio rekommenderas.

Ha nu en go måndag. Själv ska jag plugga lite mer intensivt än förra veckan. Ganska lätt gjort hehe