Igår hamnade jag i nån sorts intervju typ, o männskan jag talade med frågade: "Linda, var kommer du ifrån?"
Jag förstod att hon tänkte att jag nog va från nån annanstans än Stockholm. Det var nog dags att berätta min livshistoria... född i Sundsvall, bott en del i Stockholm, men senast i Skåne, där jag bott massor.... Har ju kört denna historia ett antal gånger kan man säga.
När jag yttrar mej att jag e från Skåne, blir chefen mitt emot mej helt häpen: "Du har ju ingen skånska i dej!" (Hon prata själv massa bré skånska). "Du pratar ju jönköpinska, eller eventuellt göteborska".
Hehe visste inte hur jag skulle dra mej ur det här. Har ju aldrig bott i Småland eller däråt. Sen slog det mej att hänger ju en hel del med männskor från det snåla hållet. Typ folk som: Hahl, Maria, Marie, Oscar, Albin, Lasse, Beckis, Jullan, Lasse, Idde, Wilnerzon, Ceder, Therese, Matsan, Linn, Arvid..... Några stycken ;) Det verkar alltså som om de påverkar mej en hel del.
E det bra?
3 kommentarer:
det är JÄTTEdåligt. skoja bara.
hahaha. Jag tror umgänget i stort är positiv men inte när det gäller dialekten :) Dock tycker jag inte att Anebyborna har så jättemycket dialekt, iaf inte alla. Hahl pratar inte småländska men när det gäller mig själv pratar jag ju tyvärr fortfarande bedrövligt mycekt Huskvarna-dialekt men undrar om ändå inte Maria är värre? ;)
Hahaha! Så störtskönt... Härligt med Jullans påhopp mot mig oxå! TACK. Äsch, det kunde varit värre... Det finns mycket värre dialekter än småländskan. Vi smålänningar är bara för charmiga! ;)
Skicka en kommentar