Jag lever livet

Det är min nya melodi, livsmelodi om man säger så - Lever livet.
Jag har fattat det den senaste tiden, senaste månaderna, att hälsan verkligen är framför allt. Om den inte finns, så är det ju inte värt o leva, för man pallar inte. Det bästa är att va lite lat, ta det chill, göra mer det man gillar o ger energi. Att sen veta att det finns massa kul som väntar i livet gör ju inte saken värre =)
Jag har det i allafall sjukt bra. Det känns inte alltid så. Men det är så det är. Så är det. Helt enkelt.

Hur man snackar i Rinkeby...

Idag vid klockan 08:20 anlände mina elever till klassrummet. Jag stod i dörren o tog emot dem, så där lite småglatt.
De klev in genom dörröppningen och satte sig på mattan. Ja, eller det e väl mer ett önsketänkande. De borde väl sätta sig, men varför sitta när man kan gå, springa...?!? En salig röra kan det helt enkelt bli. Eller blir det.
Vår morronrutin är att man ska skaka hand med mej, kolla i ögonen, och säga "god morgon". Typ så där ordentligt. Däremot hade jag en elev idag som gjorde precis som han själv ville (suprice ;)). Han skippa god morgon, och utbrast: "Du e fin!" Ja, det är så vi snackar i Rinkeby. Så du vet.

Urk, åt nog alldeles för mkt kladdkakssmet....

Pappa - datageniet

Du käre/a läsare!
Min aktivitet på denna sida har inte varit det största. Men ack vad gör det. Nu e hon tillbaka. Ja, det e hon. Här e jag. Okej du kanske inte ser mej, men om du tittar upp så ser du. Kanske inte ser ut så just nu eftersom har en helt annan outfit. Men typ iallafall. Okej, skönt att du läser dessa viktiga rader som innehåller världsförvandlande tankar ;)

Jag befinner mej iallafall just nu i Skåneland. Det är ett vackert land, eller är ju inte ett land, men ett vackert landSKAP. Mina päron har flyttat till ett nytt place, vilket känns riktigt konstigt. Vi är på landet. Säg en mil utanför LA. Igår åkte vi förbi vårt gamla hus o känslan av att inte längre gå in där var ju helt knäppt. Man ville liksom in genom portarna. In genom dörren o lägga sig i soffan i vardagsrummet. Men nu är dessa soffor i ett helt annat rum. Huset där jag nu befinner mej i är fruktansvärt coolt. Eller det känns mer som än herrgård än ett vanligt hus. Pappa tände precis brasan, eller vad det nu heter?! Ja ni vet sån där inne-eld-grej, o det blev hemskt mysigt. Ja mkt mysigare än Tuppskolan om jag ska va ärlig. Pappa börja berätta om möbler de köpt till huset. Bordet tex har de köpt på Facebook, och även stolen. Eller var det Blocket?? Ja mamma påstod blocket. Jag tror det e http://www.aftonbladet.se/ ;) Tur att ens päron har koll på internetet!

Nu ska vi fortsätta chilla här borta. Man har ju LOOOV. Solen skiner här o inne är det varmt o skönt. Ciaooo till dej o have it good!

Hahahahaha

Skönt ändå att dessa dagar tre innehållit fraser som hahahahah eller nåt annat i den stilen. Det e så att jag liksom bara omges av skönt folk o får ha en good feeling typ jätteofta. E det inte för bra?!? På gränsen. I fredags blev det det välkända fredagsmyyyyset med kvartetten Sirviö, Hahl, Bäckdahl o Erixon. Hahls status om kvällen: Inte ens På spåret kan förstöra en trevlig kväll kan ju lätt anses som klockren. Tacos äter man ju alldeles för sällan. Men vet ni vad?! Jo. I fredags åt vi precis det. Det o inget annat. Inte ens majs eller ost.
Jag o Cornelia (min kära kombo) fattade precis att vi ligger efter i typ allt här hemma. Willys borde besökas, julgrejerna borde vara borta o golven e fulla av skit. Men ändå gött att nån vill va här ;) En vacker dag, då e detta ett perfekt hem. Ojojojoj, då snackar vi nivå. Shit asså, helt crazy.
Annars kan jag ju nämna att jag igår beställde en iPhone, o fick experthjälp av Beckis. Så nu blir det en svart en, med vit baksida. Så snart kan jag bara plocka upp den o söka upp vad som på Wikipedia. Så coolt. Eller spela toarullsspelet. Eller ringa en vän. Vilka tider man lever i! Hörrni, nu är det dags att drömma sött för att klara av morgondan. God natt vänner!

Suomessa oltiin.

I veckan besökte jag o broder Moses grannlandet i öst. De har visst lite problem med att begripa texterna på denna sida. Så för att dessa texter ska fungera globalt tar vi lite på finska.
Kiitos hirveästi että saatiin olla sielä käymässä. Oli oikein, oikein kivaa. Toki hirveän kylmää. Mut nyt tuntuu ihan että suomen kieli paljon paremmin sujuu.
För att få en riktig billig resa flög vi via Riga. Moses starta dock i Köpenhamn o jag i Stockholm. Vi hade inte helt koll på om vi skulle mötas nånstans på vägen. Men i landet Riga, hitta vi varann på ett fik. Nu är det i för sig så att Riga inte e nåt land. Kanske du visste. För saken va den att vi visste inte vilket land vi befann oss i. Har nog aldrig förr undrat över vilket land jag befinner mig i. Men där var det helt enkelt för pinsamt att fråga. Så vi log ovetande. Men nu vet jag (och du) : Lettland it is.
Det visade sig att Moses hade bokat biljett till en helt annan stad än jag. Så flyget mellanlanda o jag klev av. Morbrorsan o frun mötte upp mej. Moses fick vi hämta från Kuopio, som låg tretti mil bort. Ja, inte e det lätt o veta att Finland består av olika städer ;)
Sjuukt, galet kallt i det där landet. Man borde helt enkelt inte va där. I bilen kunde jag skåda att det stod 30 minus. Men då satt vi inne. Tjoo vilken tur. Annars var väl typ strumpbyxor det tjockaste jag hade med mej. Förutom min mössa då.
I tre dar passade mormor upp oss. Ja ni vet, frukost, lunch, middag, mellanmål, bädda säng, fickpengar. Spelar ju ingen roll vilken ålder man har, samma visa varje gång =)
Munnen fylldes av diverse saker under denna semester. Sniglar med vitlöksbröd toppade nog det hela. Och jag fick vara med o tillverka denna rätt. Funderar nu på att köpa en snigelugnsform... Enligt tradition besökte vi pizzabuffén RAX. Kaloriborttagning bestod i badmintonsmashing (jag vann över brorsan, ville bara säga det. O han e bra. Det betyder att....), biljardspel o ett o annat simtag.
Men nu e man hemma i Sverige igen. Semestern e slut. Skolan har börjat. Men måste ändå säga att jag älskar helger. Det e fint. Har för övrigt precis beställt nya bågar. Så jag ska ha nya brillor. Ja, det ska jag!

Have a good Sunday.

Tuppa!

Asså det känns galet. Eller rättare sagt sjuukt sorgligt. Det är nu beslutat, slått i bordet, att mamma o pappa ska flytta från Tuppa. De har helt enkelt bestämt sig för att köpa ett hus på landet (märk väl, LA är inte landet). Huset ska visst vara fashionabelt, fantastiskt o helt underbart. De (päronen alltså) poängterar att huset har solterass. Terassen går runt huset, och det är bara att följa solen hela dagen lång. Precis som om det skulle beröra mej ;) Nu är det så här att jag bor ju faktiskt inte hemma längre. Jag är väl x antal år gammal, o borde inte lägga mej i hur mina päron väljer att bo. Men ändå känns det så sorgset! Tänk om jag skulle få bestämma. Nu har jag tre timmar kvar i denna lya, och sen ska jag dra mej tillbaka till hufvudstan. Vid mitt nästa besök så ska jag ta mej ut till landsbygden. De 15 åren som vistats i detta hushåll är förbi. Solningen på sköna balkongen är historia, så även badmintonmatcherna i gympahallen och studenfesterna i samma lokal. De 1 ½ minuterna till Hemmakväll finns inte mer. Utan nu får jag ta bilen. Låter som att jag e bitter. O det e jag nog. (Okej kanske bara lite.) Shit va trist det e med flytt från något kärt ställe. (Ja, fast jag egentligen inte bor här mer. ) Jag skulle ju kunna köpa denna lägenhet. Men i LA vill jag ju inte bo. Bara semestra. Ja, jag önskar, o även säkert du, att mamma o pappas nya ställe blir riktigt riktigt bra. Vi får väl se om vi kan bygga upp tennisbana på tomten och fotbollsmål, som brorsan här om dan snacka om. Will see. Välkommen på besök, säger jag å Sirviös vägnar :D



Jes, hem kära hem. Strax fd hem kära hem.

Juleglad

Jag e så himla tacksam.
Tacksam över så himla många saker.
Just nu brer jag ut mej som in i på ett sveriges-järnvägståg. Hur mkt jag än vill kan jag inte nå grannens knäskål. Snacka om nivå. Detta e första klass!
Precis i dagarna har jag klarat av en flytt. Eller jag o jag, utan jag o lite vänner. O nu e det klart, o jag e Spångabo. Har just nu den där spännande-känslan i kroppen då man bor på ngt ställe som man inte riktigt känner till. Jag måste luska in, eller kolla in, biblioteket, lära mej tågtider, o vet inte säkert hur jag tar mej hem. Tur att man äger en mobiltelefon.
Idag e jag ledig. O den dagen är betald. Hur fint e inte det så säg?
Om några timmar entrar jag päronens hem. Mamma har säkert (kan nu hoppas att hon läser detta så det e gjort ;)) fyllt kylen med keso, Pepsi Max o ngt annat gott. Oh jes!
Ja, jag vet inte riktigt vad jag ska klaga på?! Kanske att jag lämnar hufvudstan, som jag ändå diggar rejält. Som tur e köpte jag en pocket i pocketshopen som just handlar om staden Stockholm. Hurra!
LA nästa!

JAAAAAAAAAAAA!!

Jullov, jullov, jullov, jullov, julloooov!!!
Jo, jag tackar ja!
Asså vilken känsla. Jag älskar ju "Den blomstertid nu kommer..". Tyvärr kördes inte den idag. Kanske en annan gång.
Nu ska jag hem o packa, för imorn e det flytt. Crazy. Sen ska det njutas som in i av jullooov!

Lite tårta i fikarummet innan det bär hemmåt från Askebyskolan.

Du kommer bli så sjuuuukt imponerad

Jes, hoppas du kommer klara av att läsa det jag nu skriver... Ja, du kan ju alltid stänga ner denna sida. Ja, du vet klicka på krysset där uppe till höger, om det bara blir för mycket.

Kan ju säga att detta inlägg går i hufuvdstadens tecken. (Jes, just därför dessa vackra foton, där jag själv är fotograf). Jo, om si så där fyra veckors tid säger jag adjö till hotmail och går in i en ny fas i livet. Ja, du kanske säger att jag e ålderdomlig då du kanske har yahoo, eller nåt sånt "coolt". Men jag Linda, kommer inte ha vilken adress som helst, utan följande: linda.sirvio@stockholm.se Ja, känn på den du!

Säger bara att det är inte helt fel att va anställd av Stockholm stad. Nu tycker jag att vi alla, tillsammans med Berghagen, stämmer in i: Stockholm i mitt hjärta.... Läser du fortfarande, eller e du för imponerad?! ;)

Dagens diss

Idag klev jag av t-banan en station för tidigt. Med flit. Jag tänkte att en strosning i Gamla Stan inte skulle sitta helt fel. Så tog mitt pack o pack (ja hela tre väskor, vet inte varför man går runt o bär på så mkt saker...) o klev av tuben. Precis innan hade jag kört ett spinningpass o kände mej nu så där duktig, o glad. Måste va dessa endorfiner. Men i alla fall så skulle jag öppna dörrn ner till trappan för att komma bort från perrongen. Eftersom jag nu va lite extra glad, så vänta jag in två män som kom emot mej, o stod där o höll upp dörren till dessa folk. Som en riktigt gentlekvinna. Men hör o häpna, mannen som va ett steg snabbare än den andre, sket i min dörr o öppna dörren brevid. Kände mej som ett fån, när jag stod där o höll upp en dörr, o andra iakttog. Men kunde inte låta bli att le åt hela situationen. Linda skulle göra nåt ostockholmskt o hålla upp dörrar extra länge. Men aldrig mer hehe