torsdag 14 april 2011

Ett, två, tre

Jag har gått mina första steg! Utan kryckor, utan sko.
Är så själaglad så det finns inte. Jag kan röra mig själv, utan stöd. För dig kanske detta känns fjantigt o så självklart. O det har det alltid för mig också gjort. Men nu bara är jag så glad, och så stolt över mig själv. Jag kan gå! Vilken känsla.
Ikväll väntar sjukgymnast.

1 kommentar:

David sa...

Det var ju gött! Hälsa Ella