Matchar nagellacket

Idag, 11 juli 2008 hände det.
Klockan 17:13 gick jag o Wilnerzon, min telefonexpert, in på Elgiganten på Kungsgatan. Jag skulle nu införskaffa en ny telefon. Dagen var kommen. Det senaste halvåret har min telefon levt ett eget liv. Mms:en kommer inte redigt fram. knapparna är tröga (den har legat i piss) och marken har den nuddat vid ett antal gånger. Filippa har i sin blogg vädjat till folket att pressa mej o köpa en ny telefon, o hon har tom lovat att ge ett fint pris till den som klarar det...
Jag hittade min drömtele här om veckan, men fick reda på att den inte längre fanns att få tag i, det var en utgående modell. Jag tappade livslusten, och började tänka om det eventuellt kunde inhandlas en annan sort. Efter mycket konverserande med flera vänner, kom jag fram till att det fanns två telefonsorter jag kunde köpa. Det var bara att glömma den röda, vackra telefonen, som jag så hade tagit till mitt hjärta. Den fanns ju inte längre.

I eftermiddags satt jag, Cornelia o Wilnerzon på ett fik på Hornsgatan. Vi tuggade i oss lunch o efterrätt o njöt av att va lediga. Dessa två männskor lade fram sina telefoner på bordet. Varför kan man undra? Är det ett normalt beteende?? Det visade sig att båda hade den telefon jag ville ha, men i svart färg. Var detta för att väcka avund i mej??
Men som sagt, jag BEHÖVER en ny telefon. Så kl 17:13 "välkomnade" vakterna oss till Elgiganten, och vet ni vad mitt öga skådar?? Jo, en röd telefon, bland alla andra gråa, svarta, tråkiga färger. Jag blir nästintill mållös och frågar betjänten om den där, den röda, går att beställa. Jomen visst får jag till svar. Va?!?! You made my day (eller life kanske är mer korrekt) är min första tanke.
Så ut från affären går jag lite fattigare o utan telefon. MEN på tisdag ska jag hämta ut en helt ny o fräsch röd SonyEricsson W910I. Det ni, det e grejer det. Om det är nån som är lycklig, så är det jag! Den är så fin! O min telefon, eller allas drömtelefon är snart i min hand. Du kan få känna på den sen....